Äntligen!

Jag förstår mig inte på den här dagen! Den har varit väldigt väldigt konstig. Jag vaknade hemma hos Marina sex imorse och mådde så illa. Jag hade så ont i magen och jag ville bara dö. Jag låg där lite och insåg att jag inte kunde gå till skolan och se ut sådär. Så jag sov vidare till kl nio. Då mådde jag ännu sämre. Så jag la mig vid toaletten och befann mig snällt där ett tag för att sen gå mot sängen igen. Kl elva var jag uppe och mådde mycket bättre. Jag åkte hem vid tolvtiden och kl halv tre var jag hemma i lägenheten, som för övrigt ser ut som ett ruttet jävla pisshål just nu. Iallafall, jag tänkte att jag fick ju ge träningen ett försök, kunde ju köra styrka om jag inte klarade att volta. När klockan var sex hade jag bara en sån där bakiskänsla kvar, att jag varit ute och festat igår, men det var jag faktiskt inte! Träningen gick skitbra, längesen jag hade såhär lite ont och ja, långt över förväntan faktiskt. Hur kan man må så dåligt och sen må så bra? Konstigt. På styrkan skulle vi bla klättra tre ggr upp och ner i repet. Det var tufft och jag har glidsår på foten. Men resten av kroppen lever :D NAJS!

Måste plugga in lektionen jag missade nu dock, prostatacancer. Låter trevligt va. Mkt!

Inte så het efter träning kanske. Men glad :)