Helt sjukt att man kan bli så irriterad. Kan jag inte bara droppa ämnet och inse att jag är bra ändå? SUUUCCK.. Idag har jag varit på friståendeträning då. I flera månader har vi kämpat tillsammans, hela laget och framförallt tränarna för att få till ett fint fristående med det nya reglementet som kommer det här året. Det är inte lätt och det är mycket nytt att tänka på.
Jag har hela mitt liv fått veta att jag suger på fristående. Det är något mina gamla friståendetränare inte varit sena med att berätta. Jag har kämpat för att bli bättre på många olika plan och jag gör alltid mitt bästa. Mina svårigheter är bättre än många andras i laget och i vårt förra EM-fristående stod jag precis där jag kände mig som allra bäst, till en början långt fram och gick succesivt bakåt i formationerna. Till detta nya står jag längst bak, bak, bak.. Inte ens i mitten eller ens i någon "nästan" i mitten formation någon gång under hela friståendet.
För mig handlar det inte om att inte friståendet ska bli bra. Jag vill att det ska bli det allra bästa för laget och att det ska bli fina formationsbyten, rätt personer som står långt fram i svårigheter osv men jag vill också att alla i laget skall få möjlighet att stå i mitten eller långt fram någon gång under friståendet. Det är 2½ minut.
Den motivation man får, den passionen man kan visa om man står långt fram och är jävligt stolt, den vill vi alla visa upp, och det kände jag att jag kunde göra i förra friståendet, då kunde jag le, showa och ha jävligt kul, för jag förstod att jag också var bra. Jag var också bra på fristående. Hur kan en friståendetränare inte förstå känslan av nederlag om jag står sist i ett fristående men i princip kan alla mina svårigheter? För ni sa ju att det handlade om det. Alla dansade vi lika bra nu, sa ni. Var ärliga annars. Så man inte står här och är ledsen, utan vet vad jag kan jobba på. Jag kan ärligt talat inte förstå hur mina svårigheter är de sämsta? För det verkar ju så om jag står längst bak konstant under ett helt fristående.
Jag vill väl också känna mig glad för att få tävla ett nytt fristående. Men nej, jag blir bakflyttad. Hejsan hoppsan. FAN VAD JAG ÄR BRA!
Lite att bli av med. skönt som fan.
Fyra enkla steg – ett LinkedIn-experiment
9 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar