skip to main |
skip to sidebar
Ja. så är det just nu. Klockan är halv fem och det är dags att lägga sig. Det snurrar vilt, men jag har inte festat fast känner mig jävligt bakis. Det beror på att det varit albanfest på Mc Donalds Stattena som det är ibland och den festen, den festen. Den är inte nådig den. Jag hatar mitt liv just nu. Att jag ens tillåtit mig själv att jobba dels på natten när jag vet att jag måste upp vid tolv på dagen för att träna mitt livs träning (NOT!), och dels att det är stressigare än något annat jobb och det tär inifrån och ut. Man mår rent ut sagt skit. Och när sen det är det enda man får höra från kundern, hur fruktansvärt dålig man är, trots att man jobbar över för deras skull, ja då är det fan snudd på att aldrig mer utsätta sig för det. Gaah, mitt liv bråkar så mycket just nu. Hur ska jag hinna sova? hur ska mina fötter och knän orka när de krånglar till och med på jobbet? Hur ska jag klara den här månaden? Suck. Men den går snart över.
Jag är ledig idag! weei! Lite trötter som vanligt, men ska strax kila ner till söder och simma lite :) Så skönt det ska bli. Har hela morgonen fått en stor dos av "en ängels tålamod" som jag laddat ner från internet, bara älskar det programmet och Peter Settman är liksom the one of the ones! Tänkte passa på att plugga lite också, jag har kommit ifrån min disciplin, den är katastrofal, jag pluggar bara när jag verkligen måste och eftersom det inte är tenta förrän i april, säger mitt huvud att det fortfarande är lugnt.. dock vet jag att det är time to begin nu. Det är mycker sjukdomar och läkemedel att ha koll på.. Det blir att inhandla vadskydd också idag, eftersom mina fötter sviker mig varenda träning. Ska det bli några nya varv på SM, så måste jag ta mitt ansvar och köra, men det går inte just nu.. så mitt nya liv med massa energi ska bestå av massa extra kosttillskott, massa träning, vadskydd och mkt glädje. nu börjar det :)
Jag har träningsvärk i magen! Crazy, jag har haft det sen i onsdes! jag har inte direkt vilat den dock utan kört på som vanligt, och då försvinner det visst inte.. Men ganska skönt ändå. Och nu är det snart gympa. Fan vad gött, jag ska bara ha kul. c:
Helt sjukt att man kan bli så irriterad. Kan jag inte bara droppa ämnet och inse att jag är bra ändå? SUUUCCK.. Idag har jag varit på friståendeträning då. I flera månader har vi kämpat tillsammans, hela laget och framförallt tränarna för att få till ett fint fristående med det nya reglementet som kommer det här året. Det är inte lätt och det är mycket nytt att tänka på. Jag har hela mitt liv fått veta att jag suger på fristående. Det är något mina gamla friståendetränare inte varit sena med att berätta. Jag har kämpat för att bli bättre på många olika plan och jag gör alltid mitt bästa. Mina svårigheter är bättre än många andras i laget och i vårt förra EM-fristående stod jag precis där jag kände mig som allra bäst, till en början långt fram och gick succesivt bakåt i formationerna. Till detta nya står jag längst bak, bak, bak.. Inte ens i mitten eller ens i någon "nästan" i mitten formation någon gång under hela friståendet. För mig handlar det inte om att inte friståendet ska bli bra. Jag vill att det ska bli det allra bästa för laget och att det ska bli fina formationsbyten, rätt personer som står långt fram i svårigheter osv men jag vill också att alla i laget skall få möjlighet att stå i mitten eller långt fram någon gång under friståendet. Det är 2½ minut. Den motivation man får, den passionen man kan visa om man står långt fram och är jävligt stolt, den vill vi alla visa upp, och det kände jag att jag kunde göra i förra friståendet, då kunde jag le, showa och ha jävligt kul, för jag förstod att jag också var bra. Jag var också bra på fristående. Hur kan en friståendetränare inte förstå känslan av nederlag om jag står sist i ett fristående men i princip kan alla mina svårigheter? För ni sa ju att det handlade om det. Alla dansade vi lika bra nu, sa ni. Var ärliga annars. Så man inte står här och är ledsen, utan vet vad jag kan jobba på. Jag kan ärligt talat inte förstå hur mina svårigheter är de sämsta? För det verkar ju så om jag står längst bak konstant under ett helt fristående. Jag vill väl också känna mig glad för att få tävla ett nytt fristående. Men nej, jag blir bakflyttad. Hejsan hoppsan. FAN VAD JAG ÄR BRA!Lite att bli av med. skönt som fan.
Godkväll. Idag har jag haft en riktigt bra dag! Jag och Linnea har våra introduktionsdagar på medicinen 1 på sus i Malmö och min handis är en toppenbra syrra verkligen! Hon gick ut för två år sedan och förstår allt vi går igenom :) Så iaf, nu har både jag och Linnea injicerat subkutant, tagit blodprov och varit och tittat på coloskopi! Det ni. Fråga inte vad en coloskopi är bara, det är ingen trevlig historia. Är mycket lycklig om jag aldrig nånsin behöver göra det. Nu är jag dock helt slut, i svälttillstånd och kroppen suktar efter att få sova. Gick ju bara upp halv fem på morgonen. Men jag är ändå en glad student får jag säga! Man kände genast att man levde lite. Och så skönt jag har haft det också, har inte tänkt på annat än praktik och skola hela den här dagen. Det har liksom varit helt upptaget, så skönt. Så.. skola och träning, de största tankemomenten just nu, me like.
men dagarna går ändå. Det är aldrig lätt när man varit tillsammans i nästan fyra år.Igår fyllde han år och fick present av mig, det kändes mest rätt. Men iaf, längtar inte riktigt till den här våren i mitt liv, jag har bokat upp på tok för mycket och känner att det där med att ta det lugnt inte riktigt finns med på kartan. Det blir alldeles säkert en väldigt rolig vår ändå, med praktik på medicin 1 på sus, träning, viktiga tävlingar, tentor, kids-start och vänner, men hur jag ska hinna med mig själv är en annan femma. Jag tror det är något jag måste jobba på. Fast det kanske är bra att göra mycket. Då glömmer man lätt. Gympa imorgon som alltid iaf :)
