ja just ja, jag har en blogg.

Hej. jag har varit trött på sistone. Lust, lycka, nej nej nej.
Jag har gett upp lite på senaste. Den där känslan ni vet. Att allt är vemodigt. Fet sträckning i låret och det är inget skoj längre. Knä åt skogen fast den börjar ju hitta stigen igen. Jag gillar att skriva blaja.. för då förstår ingen annan än jag. Och så kommer jag kanske på varför jag skriver blaj. Men inte ni. Det är det det går ut på. Det är därför man har en blogg. För att ingen annan skall förstå en. Och alla som bara är ute efter uppmärksamhet kan ju säga hejdå för egentligen är man ju sådär liten ibland trots att man alltid försöker vara stor och stark. Lycka sägs vara när man känner sig tillfreds med livet. Mitt liv är bra som fan. Men jag undrar om det var detta som var grejen? Jag har flyttat. Bor själv. Så ensamt plötsligt. Jocke är här, men vadå, vad händer, är jag rädd för mig själv eller? Jag har klättrat på väggarna. Länge. Jag tänkte det var dags att dra ner på takten. Ni vet, bli vuxen och förstå sig på sig själv. Eller iallafall bara vara. Men jag har svårt för det där. Fast det är faktiskt fredagkväll. Hade det varit den vanliga Matilda hade hon velat ha tiotusen vänner i lilla lägenheten samtidigt för att inte känna sig så.. vemodig. Men nu är hon nöjd. Hon har ju honom. Han ligger i sängen och läser om träd. Otroligt häftigt. Jag har kommit fram till att jag inte är som han alls. Fast det kom jag på för länge sen, men jag har kommit fram till att det inte gör så mycket. Bara vi förstår att vi är olika så kommer livet ordna upp sig självt.

Men förstås, nu är det dags att sova. För jag känner för det. Och så är det fredagkväll och klockan är innan tolv. Shit, det är nog dags att jag pensionerar mig.

Ibland önskade jag att han förstod och var precis som jag. Men det är han inte. Man ska vara olika för det betyder att det inte blir så tråkigt. Och då blir livet så mycket mer spännande. Men missa inte livet nu. Det är där för att levas. Ha jävligt kul och veckla inte in dig så fruktansvärt. Lev där du är. Här och nu. Det tänkte jag göra. Brinn för det DU gör.